
Munib Younan är biskop i den lutherska kyrkan i Jordanien och det heliga landet. Jean Zaru är teolog, fredskämpe och ledare i kväkarrörelsen. Norah Carmi är medlem i styrelsen för Sabeel, en ekumenisk gräsrotsorganisation för kristna palestinier. Naim Ateek är teolog, före detta domprost i den anglikanska kyrkan i Jerusalem och direktor för Sabeel. Foto: Kristina Strand Larsson
Ändå vill de ingjuta mod att säga ifrån i sina skandinaviska vänkyrkor. Munib Younan är biskop i den lutherska kyrkan i Jordanien och det heliga landet. Jean Zaru är teolog, fredskämpe och ledare i kväkarrörelsen. Naim Ateek är teolog, före detta domprost i den anglikanska kyrkan i Jerusalem och direktor för Sabeel, en ekumenisk gräsrotsorganisation för kristna palestinier. Norah Carmi är medlem i Sabeels styrelse sedan starten. De är alla veteraner i kampen för mänskliga rättigheter och har vid flera tillfällen varit i Sverige. Att de får återgälda gästfriheten och visa biskop Antje och hennes medarbetare sin livssituation betyder mycket, något de flera gånger återkommer till.
Biskop Antje Jackelén och biskop Munib Younan.
Biskoparna Munib Younan och Antje Jackelén celebrerar tillsammans mässan vid en gudstjänst i den lutherska kyrkan i Ramallah. Likheterna är stora med en svensk luthersk gudstjänst. Gudstjänstordningen och psalmerna är desamma, skillnaden är att språket är arabiska. Och kanske är kyrkan något mer fullsatt, söndagsskolebarnen lite fler och busigare, leendena de orsakar större? Alla köar till mässan, barnen får en välsignelse och en varm bit bröd.
Obekväm biskop inte längre VIP
Biskop Munib Younan blev för två månader sedan fråntagen sin VIP-status av de israeliska myndigheterna. Han ansågs för obekväm och får nu gå igenom samma säkerhetskontroller som alla andra, vilket försvårar hans arbete som biskop.
– Ni gör mig mycket viktigare än vad jag är, sade jag till de israeliska säkerhetsvakterna. Nu är jag inte längre kyrkoledare enligt dem. Vid ett tillfälle ville de att jag skulle gå in i ett särskilt rum och ta av mig mitt kors. Men jag vägrade. Ni är yngre än min son, skulle ni göra så här mot er far? Det handlar om förnedring.
Biskop Munib Yuonan tror på kärlekens motståndsrörelse, ”the resistence of love”. Det perspektivet får man aldrig släppa, trots en konfliktfylld omgivning. Men de arabiska kristna känner att de lämnas åt sitt öde av den övriga världen. Och den kristna minoriteten i Palestina blir allt mindre.
– Vi kan inte hindra barnen från att emigrera, men det smärtar oss djupt, säger biskop Munib Younan.
– När de inte kan utnyttja sin utbildning till att skaffa bröd på bordet, flyttar de. Medelklassen emigrerar till Kanada eller Australien. Där tas du emot om du är arkitekt, läkare eller ingenjör, tillägger Jean Zaru.
Något som oroar Jean Zaru är den framväxande fundamentalismen.
– Fundamentalismen är grunden till våra problem, men religionen är vårt hopp. Idag ökar fundamentalismen inom alla religioner. Det skrämmer oss.
Tron ger hopp och förklaring
Många gånger ses religion som orsak till konflikter och krig. Ibland som ett sätt att fly från en hård verklighet. Men kanske kan tro också ha motsatt betydelse? Situationen i Palestina verkar utifrån ganska tröstlös, de olika folkgrupperna är låsta i sina positioner och många talesmän och -kvinnor tror att det blir värre innan det blir bättre. Men för troende kristna, muslimer och judar ger religionen en förklaringsmodell av verkligheten och hopp och styrka att kämpa vidare. Diskussionen om trons betydelse förs också på Sabeels kontor, där biskop Antje samtalar med Naim Ateek och Norah Carmi.
– Vi kristna ser livet genom korset. Korset symboliserar lidande, men det är inte slutet. Jesus levde också under ockupation och orättvisa kan inte fortsätta, säger Norah.
Naim Ateek tillägger:
– Det palestinska folkets lidande är en modern Via Dolorosa, Jesu vandring mot korset. Det finns muslimer som säger att de svåra tiderna är en prövning från Gud och en tillfällig period som de ska gå igenom.
För de människor som är engagerade i Sabeel är målet att trots alla bakslag öka människors hopp. Palestinierna sitter alla i samma båt, menar de. Idag rivs ditt hus, imorgon kan det vara mitt. Det är genom gemenskap och att hjälpa varandra man kommer vidare.
Rädsla för islam
Naim Ateek och Norah Carmi försöker att genom utbildningar, samtalsgrupper och interreligiösa konferenser förbättra de kristna palestiniernas situation. Men de uppmanar också sina vänner runt om i världen att våga stå upp för deras sak.
– Svenska kyrkan var en av de första att samarbeta med oss. Jag tror att ni kan spela en viktig roll i kampen för fred. Tillsammans med de andra nordiska länderna har ni en stark röst, eftersom Skandinavien ser vikten av internationell lag och mänskliga rättigheter. Välj inte sida, fortsätt gärna älska Israel, men se när Israel gör fel, säger Norah Carmi.
Det är sällsynt att kyrkliga ledare världen över vågar inta en position mot Israel, enligt Sabeel. Deras hopp ligger hos gräsrötterna. Många kristna i Europa och USA menar att om valet står mellan Israel och en muslimsk stat, väljer de Israel. Det finns en stor rädsla för islam. Norah och Naim Ateek återkommer hela tiden till ordet rättvisa, som de önskar och kräver för det palestinska folket. Men denna rättvisa ska inte bara ges till deras egen grupp. Det är ett övergripande etiskt begrepp som ska gälla all mänsklig samvaro.
– Om rättvisa för oss palestinier skapar en ny orättvisa för dem som idag är orättvisa mot oss, är det fel. Vi kan inte ha en rättvisa utan medkänsla, säger Naim Ateek.
Kristina Strand Larsson.